Hem Artiklar Artbeskrivningar Orangesömsmal eller ”Golden Nuggets” – Problemfiskar hos Harneskmalar

Orangesömsmal eller ”Golden Nuggets” – Problemfiskar hos Harneskmalar

av Ingo Seidel ur Malbiten 3 -2007

 

 

 

  

Den finaste av ”Golden Nuggets” är L 177 

 

Orangesömsmalar i släktet Baryancistrus tillhör sedan en tid till de L-malar som importeras ofta och i stora mängder. Vi får inte glömma att de inte är några lättskötta akvariefiskar. Tyvärr är det – med några få undantag - attraktiva färger, konstiga kroppsformer och priset som avgör om en fiskart blir populär eller inte. Baryancistrus-arterna lever på grunt vatten och är därför lätta att fånga i stora mängder – och därmed förhållandevis billiga. Men många köpare vet inte att fiskarna är mycket krävande och inte riktigt lämpliga för att hållas tillsammans med andra fiskar i ett sällskapsakvarium. Hemmavatten för orangesömsmalar är Rio Xingu, en sydlig biflod till Amazonfloden i delstaten Pará, nordöstra Braslien. Eftersom Rio Xingu har så många färggranna harneskmalar har det länge varit min högsta önskan att besöka denna flod. I september 2004 blev jag erbjuden den unika möjligheten att få följa med exportstationen Grabseners fångstmän tillsammans med akvariefiskimportören Jens Gottwald. Utrustad med ett tillstånd att fånga fisk från brasilianska naturvårdsmyndigheten IBAMA gjorde vi oss klara att lämna Altamira med båt till de fångstområden man finner ”Golden Nuggets”. I närheten av Altamira finner man bara L018. Arten har också fått numret L085. L085 är fullvuxna individer, L018 unga. Den vitgul- och småprickiga Baryancistrus sp. (L081) lever längre söderut i Rio Xingu, habitatet för den större och mer orangeprickiga L177 återfinns ytterligare söderut där Rio Iriri rinner ut i Rio Xingu. Vad som tidigare sagts om L018/L085 gäller även för dessa två ”Golden Nugget”-arter, de påminner om varandra i ekologi och de kräver samma omvårdnad. Anmärkningsvärt är att alla tre orangesömsmalar från Rio Xingu är mycket variabla i utseendet. Den största variationen finner man hos L018, hos denna art finner man både finprickiga och grovprickiga med breda fensömmar till dem som nästan saknar dem helt. Utseendet beror enligt mitt tycke på vilket fångstområde de kommer ifrån, med stigande ålder försvinner fensömmarna helt.  

 

 

 

Baryancistrus sp. (L 18) med fina, breda fenkanter

På den här L 18 är fenkanterna betydlig smalare

Ung L 18 som nästan saknar fenkanter

L 81 med finare teckning, prickar och fensömmen något gulare 

 

Ekologin hos ”Golden Nuggets”

Orangesömsmalar lever i grunda vattenområden, för bara där finns maten de är anpassade att äta i överflöd. De starkt strömmande flata och grunda områdena i Rio Xingu har en typisk karaktär av stenig och bergig botten. På denna botten växer alger frodigt. I trakten kring Altamira finns många större öar, så stora att man kan tro det är andra sidan och stranden av Xingu. Öarna påverkar riktningen av floden och hastigheten på vattnet. Vid trånga sund och passager ökar hastigheten av vattnet dramatiskt, vid mer öppna delar rinner vattnet långsammare. Ju mindre vattenflöde, desto färre orangesömsmalar. Vid dessa områden lägger sig nämligen ett tunt sediment över stenar och botten och inga alger växer där. Under dagtid så upplever man floden som nästan fri från harneskmalar. Bara om man använder cyklop och snorkel upptäcker man hur många arter ur familjen Loricariidae som gömmer sig under stenar och i springor. Vi gav oss iväg till Cachoeira Cutuvelo, en populär plats bland fångstmän. Detta område med forsar ligger inte långt nedströms från Altamira. 

   

 Omtyckta platser är starkt flödande lågvattenområden

Cachoeira Cutuvelo i Rio Xingu är en välkänd fångstplats för L 18

 

 

Vi lade ett stort nät över tre stora stenar som står tillsammans. Fångsten blev omkring 20 stora och fullvuxna L018 -  längre än 30 cm - som gömt sig i skrevorna mellan stenarna. Detta visade tydligt hur stor förekomsten är av dessa fiskar. Att man på marknaden i Altamira ofta kan hitta vuxna malar som matfisk är inte överraskande, det är en populär matfisk för den fattigare befolkningen. Den talrika förekomsten av dessa djur och att det är så enkelt att fånga dessa vackra fiskar är anledningen till att de säljs till ett lågt pris i handeln. Andra arter som lever i djupare vatten, som Pseudacanthicus sp. L025 och Ancistrinae sp. L082, är mer komplicerade att fånga och betingar naturligtvis klart högre priser.

 

Knippe av vuxna Orangesöms malar på marknaden i Altamira

 

Under dag gömmer de sig under stenar

 

Förvånad studerade jag hur stora de vuxna orangesömsmalarna var som vi fångat. Då dök plötsligt Abel (fångstmannen) upp bredvid mig och började preparera fiskarna. Det var alltså inte meningen de skulle exporteras till Tyskland utan användas för konsumtion. Med en machete gjordes ett snitt mellan bröstfenorna över magen, nästa snitt gjordes över mittdelen av magen. Nu öppnades magen och innanmätet togs ur.

 

 

 

Kar med malar som är preparerade för att ätas 

 

 

Som förväntat visade sig tarmen vara extremt lång och magen liten hos L018. Rätade man ut tarmen så var den flera meter lång och helt fylld med en grön-brun massa - alger, organiskt material. Hos de fiskar som skulle exporteras var vi tvungna att byta vatten omgående efter fångst, de började nämligen göra sig av med tarminnehållet och vattnet förvandlades snabbt till en brun sörja. När fiskarna anlände till fångststationen i Altamira fick man byta vatten ofta under två dagar tills de tömt hela tarminnehållet. Detta visar tydligt deras enorma behov av vegetarisk kost. Under slakten av orangesömsmalarna visade sig naturligtvis flera vara könsmogna honor. Det  var lätt att se på de gula romfyllda äggsäckarna i magarna. Varje hona bar uppskattningsvis på mellan 300-400 gulorange romkorn. Nu var det möjligt för mig att undersöka de yttre könsskillnaderna av dessa djur mer noggrant.

 

 

 

 Hona med öppnad mage, med romsäckar

 

 

Att notera var att såväl hanar och honor har en kraftig växtlighet av odontoder - speciellt bakom gälarna - och skillnaden i antal och längd var försumbar. En tydlig skillnad mellan könen kunde ses om man jämförde huvudformen och längden av bröstfenorna. De vuxna hanarna påvisade ett kraftigare och längre huvud och också längre bröstfenor.    

 

 

Vuxen hane L 18 (L 85)

 

 

Vuxen hona L 18 

 

Skötsel i akvariet

Observationerna från naturen som ovan beskrivits klargör troligtvis ganska bra kraven för orangesömsmalar, inklusive L081 och L177 som har ett liknande beteende. De är ganska kräsna i sin omvårdnad. Eftersom de blir längre än 30 cm är ett större akvarium ett grundkrav för en långvarig omvårdnad. Mina erfarenheter har visat att vuxna hannar försvarar ett territorium och slåss med varandra ganska intensivt om de ser varandra. De som vill ha flera större exemplar i ett akvarium bör med stenar eller rötter skapa naturliga barriärer och gömställen så de kan inte ser varandra hela tiden. Till detta tillkommer att tillgodose en god syresättning av vattnet vilket är mycket viktigt, regelbundna vattenbyten, en relativt hög vatten temperatur mellan 27-30 C, mjukt till medelhårt, svagt surt till neutralt vatten är optimalt, de flesta har ett liknande vatten i sina kranar.Tyvärr så har vi i våra akvarier inte den tillväxt av alger som dessa djur älskar och måste därför vänja dem vid annat foder. Normalt är dessa fiskar inte så kräsna och efter en kort tid i akvarium har de övergått till att bli allätare. För dem som vill ta hand om dessa fiskar under många år bör veta att de framförallt är vegetarianer och bör inte få animalisk föda. För kraftigt foder är inte bra för dess mage och matsmältning.    

 

Full matsmältningstrakt av L 18 med foder ”Aufwuchs”.

Man kan se den extremt långa tarmen och den jämförelsevis lilla magen.

 

 

Det flesta grönsaker är ett bättre alternativ (sallad, spenat, gurka, grönfoder tabletter med mera). Även akvarieväxter står på ”Golden Nuggets” meny. Speciellt svärdsplantor (Echinodorus ssp.) är kända att vara populärt foder för sugmalar. Lämpliga växter är till exempel olika Cryptocoryne-arter som de undviker, av egen erfarenhet verkar det som dessa växter inte smakar så bra för våra harneskmalar. I motsats till de mer karnivora och för akvaristerna kända harneskmalarna inom släktena Scobinancistrus, Leporacanthicus eller Pseudacanthicus reagerar Baryancistrus-arter vid felaktig utfodring och dålig skötsel med stagnation av tillväxten. De kommer inte att växa regelbundet och efter många år har de bara nått en längd runt 8-12 cm.Odling av Baryancistrus.

 

 

 

Det foder som Orangesöms malar föredrar: alger 

Typisk Baryancistrus – sugmun med breda tandrader för att skrapa alger med

 

Vid ungefär 15 cm längd och flera års skötsel i ett akvarium börjar de bli könsmogna, odontoderna börjar växa kraftigare och är väl synliga. Nu är odling och förökning av Baryancistrus-arter möjlig under rätt förutsättningar. Vid försök att odla orangesömsmalar är det störst chans att man lyckas i svagt surt och mjukt vatten. Man bör erbjuda dem några större grottor gjorda av lera eller skiffer, dessa kan man göra själv eller låta en krukmakare tillverka. Storleken bör vara anpassade i längd, bredd och höjd för avelsparet. Optimala mått är: Längd = fiskens totallängd + 3cm. Bredd = fiskens kroppsbredd + halva längden på bröstfenorna. Höjd = fiskens kroppshöjd +halva höjden på ryggfenan.Grottan skall vara helt täckt utom ingången som med fördel vänds mot framrutan, då kan man observera vad som händer i grottan och någon gång använda en ficklampa utan att störa dem. Om en passande lekhåla finns i akvariet, vattenkvalitet, temperatur, kemin stämmer och välmatade könsmogna av båda könen är närvarande, så kan den utlösande faktorn för lek saknas. Av erfarenhet så är en ökning av vattencirkulationen genom att tillsätta ytterligare en pump och/eller tätare vattenbyten med några grader kallare vatten en bra trigger för släktet Loricariidae. I vilket fall som helst så är det värt ett försök.    

 

 

Nyfångad ung  ”Golden Nuggets”

 

 

Min önskan är med denna artikel, att bidra med kunskap om deras liv men också om deras krav som dessa vackra harneskmalar ställer. Jag är rädd för att många av dessa fiskar av okunskap hålls under fel förutsättningar och kommer att dö i förtid. ”Golden nuggets” är anpassningsbara om man är medveten om deras krav och krav men inte så lämpliga för de flesta sällskapsakvarier. Om man kan tillgodose deras behov i ett sådant akvarium så finner man ofta många olika fiskar i zoohandeln som importeras och som delar deras miljö, de kan utan problem hållas tillsammans. Om du tänker på detta kan du ha glädje länge av dina orangesömsmalar.

Senast uppdaterad (2008-11-16 19:48)

 
Vem är inloggad
  • scandicman
Övrigt